I fastighetsregistret finns mängder med fastighetsinformation såsom fastighetsägare, fastighetbeteckning, byggyta och eventuella komplement byggnader.
Tidigare kallades fastighetsregistret för jordregistret eller stadsregistret.
Det ursprungliga och huvudsakliga skälet till att det finns ett fastighetsregister var att det skulle vara tydligt vem som äger ett visst område.
Detta för att undvika tvister och bråk om ägarskap eller dragning av tomtgränser.
Under åren har mängden information i fastighetsregistret utökats och nu fyller fastighetsregistret många andra funktioner.
En fastighet som registreras i fastighetsregistret är en bit landområde och eller våtområde, vanligtvis vatten. Tvärtemot vad många tror så är fastigheten inte de hus och byggnader som finns på fastigheten utan dessa räknas som fastighetstillbehör.
Från början användes fastighetsregistret till att har koll på vem som ägde en bit mark eller en byggnad samt hur gränsdragningen mellan två fastigheter var.
När föregångaren till vår fastighetsskatt infördes i form av fönsterskatt registrerades även denna information i den tidens fastighetsregister.
Under senare tid har informationen i fastighetsregistret utökats mycket så att all information om fastigheten är samlad på ett ställe.
Fastighetsregistret får bland annat fakta om fastigheten från kommunen, Lantmäteriet, Skatteverket och Inskrivningsmyndigheten.
De som använder fastighetsregistret är naturligtvis fastighetsägare, fastighetsmäklare men även banker, försäkringsbolag och företag som arbetar med marknadsföring.
Den informationen som finns i fastighetsregistret är bland annat.
Här kan du hitta mycket mer intressant information och fakta om fastighetsregister men också en del roliga och kul saker gällande fastigheter och fastighetsbeteckningar.